SOU 1972:59/Justitiedepartementet …”kemisk ursaltning av orkaner, provocering av nederbörd och energiutvinning från vindkrafterna är några – ekonomiskt lockande- perspektiv”… – “och användning av rymden som recipient för radioaktivt avfall” …

Klimatfrågor (sid. 72-73)

Klimatet är utsatt för yttre störningar och fluktuationer, men över tiden relativt stabila förhållanden erhållits genom att oceanerna och lufthaven fungerar som regulatorer.

Fördjupande kunskaper om mekanismerna i detta reglersystem är önskvärda för att man skall kunna göra meterologiska prognoser. Men sådana kunskaper får än större betydelse i samband med mänskliga ingrepp i systemet. Balansen i värmestrålningen kan rubbas genom att jordatmosfärens sammansättning och därmed dess reflexionsförmåga ändras, och detta sker framför allt genom produktion av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Långsiktig klimatpåverkan, som exempelvis kunde innebära en viss avsmältning av iskallotterna vid polerna, kan inte uteslutas2. Eftersom klimatet också är en faktor av stor ekonomisk betydelse, är det naturligt att man söker efter metoder att kontrollera och manipulera det. Kemisk ”ursaltning” av orkaner, provocering av nederbörd och energiutvinning från vindkrafterna är några – ekonomiskt lockande – perspektiv, vilka samtliga kräver djupgående kunskaper om dynamik och balanser inom det atmosfäriska systemet.

Utnyttjande av rymden

Rymdforskningen har, globalt sett, hittills haft tre syften. Det första, för USA och Sovjetunionen dominerande, har varit prestige och makt i stormaktstävlan, med klara militärpolitiska övertoner. De två andra, som präglat även den europeiska insatsen, är dels det inomvetenskapliga (autonoma) intresset av bättre kunskaper i geologi, jonosfärfysik, astrofysik m m, dels fredliga tillämpningar som väder- och kommunikationssatelliter samt de alltmer aktuella tillämpningarna för att kartera miljö och mark: jordresurssatelliter.

Det är främst ur de sistnämnda synpunkterna som rymdfrågorna har intresse för ”framtidsriktad” grundforskning. Utan tvekan finns ytterligare fascinerande möjligheter för kommunikationsändamål. Även andra tillämpningar kan tänkas, såsom inriktning av solljus för upplysnings- eller energiändamål och användning av rymden som recipient för radioaktivt avfall.

Man torde dock kunna göra den bedömningen, att forskning med anknytning till rymden även i fortsättningen väsentligen bör motiveras antingen av autonomt vetenskapligt intresse (världsbildsforskning) eller med en direkt tillämpning i sikte (tillämpad forskning och utvecklingsarbete).

Advertisements

~ by blombladivinden on April 11, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: