SOM EGENMÄKTIGA GUDAR

Den svenska debatten om gen- och bioteknik på 1970 och 80-talen finns sammanfattad … här 

SOM EGENMÄKTIGA GUDAR – av Anders Sandberg, Alexander Sanchez och Waldemar Ingdahl

Genteknik och bioteknik – definitioner

Genteknik brukar identifieras som teknik som verkar direkt på gener, som läser av eller förändrar arvsmassan hos levande varelser för att uppnå avsedda effekter.

Bioteknik är användningen av biologiska system för att skapa produkter eller tjänster.

I dag används termen bioteknik ofta synonymt med genteknik, till språkpuristernas förtret.

Modern bioteknik bygger dock i hög grad på DNA-teknik, även om man inte nödvändigtvis använder genetiskt modifierade livsformer.

I debatten utvidgas begreppet för att också täcka t ex olika former av reproduktiv medicin som provrörsbefruktning och kloning.

Alla levande varelser har en arvsmassa som innehåller deras anlag. Man kan likna arvsmassan vid ett bibliotek av ritningar med information om hur olika proteiner framställs (och när de ska framställas).

Proteiner är mångsidiga ämnen som kan vara byggmaterial, kontrollmekanismer (i form av olika hormoner) och, framför allt, cellens verktyg (enzymer).

Ett enzym är ett protein som utför en viss kemisk operation – som att koppla ihop två olika molekyler till en, flytta om dess byggstenar eller dela upp den i nya molekyler. Vår ämnesomsättning bygger på tusentals enzymer, som kan framställa nödvändiga ämnen, bryta ned restprodukter och påverka andra proteiner – inklusive kopiera arvsmassans instruktioner och konstruera proteiner utifrån dem.

Om arvsmassan är en uppsättning ritningar är proteinerna cellens maskinpark. Informationen i arvsmassan lagras i form av DNA-molekyler, långa tvinnade pärlband av mindre byggstenar, nukleotider, relativt enkla molekyler som kopplas ihop av cellens enzymer.

Om arvsmassan är ett bibliotek, är de enskilda DNA-molekylerna böckerna och nukleotiderna bokstäverna. Trots att det bara finns fyra bokstäver i detta alfabet – cytosin, guanin, tymin och adenin – räcker det för att koda de tiotusentals proteiner som används i kroppen, och genom dem hela organismens utveckling.

Olika sträckor på DNA-molekylen – gener – kodar olika proteiner. Speciella enzymer läser av generna och översätter dem till kedjor av aminosyror, vilka bildar nya proteiner.

I stort sett allt levande har samma genetiska kod – ”ord” av nukleotider som motsvarar vissa aminosyror – vilket ur rent genetisk synvinkel gör skillnaden mellan en människa och en bakterie minimal.

Vi delar molekylärt språk med förkylningsviruset, vilket också är anledningen till att vi kan bli smittade av det.

Virus är inget annat än paket av genetiska instruktioner som uppmanar cellen att producera fler kopior av instruktionerna och paketera dem, varför ett virus med främmande genetisk kod helt enkelt inte skulle fungera.

Förmågan att förbränna näring och förmågan att föröka sig är i stort sett likadan hos alla levande celler och utvecklingsmässigt oerhört gammal – enzymer för ämnesomsättning, kopiering av DNA och proteinframställning är näst intill identiska hos bakterier och människor.

Basen för gentekniken är förmågan att flytta gener mellan olika organismer, genetisk rekombination.

Advertisements

~ by blombladivinden on April 4, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: