SOU 1972:59 – Världssamhället betraktas som ett helt mekaniskt system. På den valda nivån antar man att kvantifieringen av variablerna kan göras på något ”icke-ideologiskt” sätt och att man kan bortse från förändringsmekanismer inne i systemet

Utdrag ur Statens Offentliga Utredningar SOU 1972:59 / Justitiedepartementet

32. Några globala och internationella aktiviteter (sid 22-25)

I det här avsnittet behandlas först Romklubben (The Club of Rome) och i anslutning därtill forskningsprojekt inom System Dynamics vid MIT, därefter Hudson Institute’s  project,  The Corporate Environment 1975-1985, projektet Europa 2000 samt de internationella framtidsforskningskonferenserna (1967, 1970 och 1972)

Romklubben kan föras tillbaka till det ”OECD Symposium on Long-Range Forecasting and Planning” som hölls i Bellagio, Italien i november 1968. Vid detta tillfälle antogs en ”Bellagio Declaration of Planning”2 , som bland annat framhåller behovet att utvidga planeringen till att omfatta alternativa handlingsvägar samt analys och fastställande av värden och regler (”values and norms”)1

Vidare framhålls att utvecklingen inom multinationell företagsamhet ställer krav på internationell planering, och att målen för planering måste ”sträcka sig bortom rent teknokratiska syften (”transcend mere technocratic objectives”). Den s k Romklubben konstitutuerades under år 1969 och dess strävanden sammanfattas i en prememoria  av 2 juni 19692. Där framhålles som ett ansvar för Västeuropa, Sovjet, USA, Canada och Japan att ta ledningen i global ansträngning (”global undertaking”) för att komma tillrätta med de klyftor och obalanser som man upplever som framväxande globala problem (”emerging global problems”). Klubbens arbete skulle bestå dels i att initiera studier och forskning som kan belysa arten av dessa globala problem dels i att genom personliga framställningar till och besök hos ledande statsmän (”world leaders”) få dessa att besinna sitt globala ansvar. 

Klubben, som har ca 70 medlemmar, har nära relationer med OECD, och dess drivande kraft har sedan starten varit Aurelio Peccei, chef för Italconsult ( en italiensk ”think-tank”) och styrelseledamot i bl a Fiat och Olivetti. Den framställer sig, trots sina globala amitioner, som strängt opolitisk. Forskningsprojekten finansieras genom anslag av storleksordningen 4 Mkr från Stiftung Volkswagenwerk och Ford Foundation.

”The Predicament of Mankind” och ”System Dynamics”

Den del av Romklubbens verksamhet som består i studier och forskning har hittills omfattat ett project vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Projektet ingår i den grupp System Dynamics som grundlagts av professor J.W. Forrester.

Forrester är ursprungligen framstående elektrotekniker och hade som sådan arbetat med s k dynamiska system (dvs sådana fysikaliska objekt som kan beskrivas som system kopplade, stundom olinjära, ordinära differntialekvationer). I slutet av 1950-talet blev han intresserad av de besläktade problem som finns inom ett industriföretag, och de arbeten som då utfördes, fick viss betydelse inom förtagsekonomi3. Ett motsvarande försök att föra över metodiken till de dynamiska förloppen i en storstad4 gjordes på 1960-talet; denna tillämpning betraktas bland flertalet fackmän som mindre övertygande. Metodiken5, vilken nu går under namnet System Dynamics, har utvecklats kontuinerligt och bland annat givit upphov till ett speciellt programeringsspråk (DYNAMO). Det var alltså en i många avseenden kraftfull metodik som stod färdig att appliceras då Romklubbens uppdrag kom till Forrester. Redan i juli 1970 resenterades huvuddragen1 i modeller, som sedermera skulle få ett betydande inflytande på debatten om tillväxt, naturresurser och överlevande.

För det mera detaljerade arbetet att vidareutvecka modellerna, precisera ingående samband och köra modellerna på dator under varierande förutsättningar bildades en internationellt sammansatt forskargrupp under ledning av professor Dennis A. Meadows. Denna World Dynamics-grupp har ingått i den större gruppen System Dynamics vid MIT, men, av skäl som torde vara såväl metodiska som ideologiska, eftersträvat en i förhållande till Forrester självständig ställning.

De variabler som, med hjälp av WORLD-modellerna, knyts samman till ett dynamiskt system är:

Naturresurser

Industriell produktion per capita

Livsmedelsproduktion per capita

Befolkning

Miljöförorening (pollution)

Alla variabler är globala, dvs det är jordens totala produktion, befolkning etc som ingår i modellen. Sambandet mellan variablerna (och ett antal ytterligare hjälpvariabler) har givits matematisk form efter råd av olika ämnesspecialister inom och utom MIT. För de fall att stor osäkerhet råder har alternativa körningar gjorts för att pröva hur känsliga resultaten är för antaganden om specifika samband. Modellen innehåller inte, i sin grundläggande utformning, någon hänsyn till fördelningsproblem, och inte heller till eventuella politiska beslut eller teknologiska framsteg. Man kan emellertid genom  tilläggsantaganden i modellen belysa vad det skulle betyda exempelvis om man ransonerade nuturresurserna eller höjde produktiviteten i livsmedelsproduktionen.

Den slutliga metodrapporten från Meadows-gruppen är, när detta skrivs, ännu inte tillgänglig. En kortfattad, populärt hållen version har publicerats2 och presenterats vid särskilt anordnade konferenser. Tillsammans med kurvor och resultat från Forresters World Dynamics, har den åstadkommit en djup, ibland omskakande effekt, på opinionen i många länder.

Men de antaganden som gjorts blir nämligen de resultat som projicerats framåt i tiden i de flesta fall utomordentligt nedslående. På grund av växelverkan mellan olika variabler kommer antingen folkökningen att bli för snabb och tvingas ner av svält, eller föroreningen att stiga till oerhörda proportioner och tvinga ner folkmängden, eller naturresurserna att i stort sett tömmas ut3, etc, allt inom en tidsrymd på 50-130 år från nu. Bland de olika uppsättningar kurvor som presenteras finns i stort sett bara ett icke-pessimistiskt alternativ, i vilket anges villkor för att de globala variablerna skall ställa sig i jämvikt (icke-tillväxt).

1 Jay w Forrester: World Dynamics, Wright-Allen Press, Cambridge, Mass, 1971

2 The Limits to Growth, A Report on the Club of Rome’s Project on the Predicament of Mankind, Universe Books, New York, 1972

3 Besläktade slutsatser, utgående från delvis andra premisser, har presenterats av G.Ehrenswärd: Före-Efter, Bonniers, Stockholm 1972

Debatten över hela världen har varit livlig och åtskillig kritik har riktats mot resultaten och tolkningarna av dem. Några punkter i kritiken är följande:

– Den globala aggregeringen är vilseledande. Redan en uppdelning på en rik och fattig världshalva skulle ge en mera realistisk anknytning till det reella beslutsfattandet, vilket under överskådlig tid kommer att vara baserad på de enskilda staterna.

– Modellen gör inte, i varje fall inte explicit, rättvisa åt prismekanismernas förmåga att i viss grad reglera utnyttjandet av knappa resurser.

– Osäkerheten i de grundläggande mekanismerna är betydande, i en del fall till den grad, att man inte vet om en påverkan är positiv eller negativ. En känslighetsanalys där endast ett variabelsamband åt gången varieras är då otillräcklig.

– Ingen hänsyn tas till tekniska framsteg och nya uppfinningar. Detta, i kombination med den psykologiska effekt det har att ohyggliga framtidsvisioner publiceras, kan leda till en sakligt omotiverad handlingsförlamning1.

– Världssamhället betraktas som ett helt mekaniskt system. På den valda nivån antar man att kvantifieringen av variablerna kan göras på något ”icke-ideologiskt” sätt och att man kan bortse från förändringsmekanismer inne i systemet.

Detta är inte platsen att väga för och emot dessa, delvis starkt subjektiva, hållningar. En säker slutsats är dock, att den metodik som representerats av System Dynamics, och resultat besläktade med dem som presenters från MIT, kan komma att spela en betydande roll i framtidsstudier i många länder och på många olika nivåer. För svenskt vidkommande duger inte resultaten, som de nu föreligger, till bas för direkta beslut, men kan väl tjäna som grund för allmän vaksamhet och uppfordran till mera detaljerade studier ( se vidare kap. 5, särskilt 52, 53 och 55).

Advertisements

~ by blombladivinden on April 3, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: