Utdrag från SOU 1972:59 – Establishmentfuturologin framställs i dessa texter som intressemässigt knuten till en monolitisk kapitalistisk-militär maktstruktur, politiskt konservativ och vetenskapligt förment ”objektiv”, i positivistisk tradition

22. Terminologi och systematik (sid 13-15)

Internationellt förkommer begreppet future research, futurology och Futurologie tämligen allmänt, utan att man i den lägger specificerad innebörd. Ordet framtidforskning har lanserats och använts i Sverige, men det har också framförts flera goda skäl varför man borde föredra en mindre pretentiös benämning, t ex framtidsstudier. Ett väsentligt skäl är att man till framtidsstudieområdet måste föra en hel mängd verksamheter som snarare är tillämpning och utveckling av kända metoder än sökandet efter ny kunskap, ett annat att det är oberättigat att med ett starkt prestigeladdade ord som ”forskning” eller ”vetenskap” skyla över osäkerhet, metodisk oklarhet och ofrånkomlig subjektivitet i gjorda uttalanden. Man kan också urskilja en risk att språkbruket förstärker en tendens att betrakta framtidsstudier som en angelägenhet främst för specialister (forskare, planerare) och därmed urholka det demokratiska och politiska elementet. Slutligen ställer givetvis uttalanden om framtiden andra kunskapsteoretiska problem än exempelvis empiriska och logiska utsagaor1.

Strukturering och systematisering av området framtidsforskning – framtidsstudier kan göras efter många olika grunder. I den växande litteraturen om framtidsstudier kan man nog tala om ett överbud av sytematik. Vi refererar här bara ett par distinktioner som förfaller vara av allmänt intresse.

En möjlig distinktion är mellan passiva och kreativa framtidsstudier. Till kategorin passiva förs sådana studier i vilka man förutsätter att inga väsentliga förändringar kan åstadkommas genom egna beslut. Detta kan vara helt odiskutabelt (som i t ex astronomiska prognoser), i stora drag rimligt (som då det gäller att bedöma stormakters agerande som bakgrund till svensk säkerhetspolitik) men också mycket tvivelaktigt (exempelvis vissa energiprognoser eller befolkningsprognoser). En sorts motpol till de passiva framtidsstudierna är de kreativa, vilkas kännemärke är att de söker visa upp kvalitativt nya alternativ, ”skapa framtid”.

I nära anslutning till kreativa framtidsstudier ligger begreppsparet explorativa – normativa, där uppdelningen syftar på vilken grad av värderingsmässig styrning man ger studierna: en normativ studie är bestämd ev  en på förhand fixerad ideologi eller vision, medan däremot en explorativ studie söker ge olika alternativa möjligheter för ett senare värderingsbestämt val (jfr avsnitt 21).

En benämning som spelat en viss roll i den internationella diskussionen är motsättningen mellan å ena sidan ordnings- eller ”establishment”- futurologi, å den andra kritisk futurologi1. Establishmentfuturologin framställs i dessa texter som intressemässigt knuten till en monolitisk kapitalistisk-militär maktstruktur, politiskt konservativ och vetenskapligt förment ”objektiv”, i positivistisk tradition. Den kritiska futurologin, däremot, anlägger ett konfliktperspektiv på samhället (ofta i termer av klassanalys) och koncentrerar sig på möjligheten till förändringar i radikal, anti-teknokratisk riktning.

En ytterligare faktor som skiljer olika framtidsstudier/förutsägelser åt är den tidsskala och tidshorisont de arbetar med. Vi kommer att analysera behovet av framtidsstudier i nära anslutning till begreppet planering och det kan här vara klargörande att anknyta till den uppdelning efter tidperiod som brukar användas i planeringssammanhang. Vid sidan av den direkta verksamhetsplaneringen, t ex i form av utarbetande av årsbudget, brukar man dels medelsiktig, dels långsiktig planering. Medan den medelsiktiga planeringen kan beskrivas som en förlängd verksamhetsplanering, visserligen  komplicerad av osäkerhet men fortfarande med samma principiella uppbyggnad av verksamheten, bör planering som skall kallas långsiktig spänna över en så lång tidsperiod att en stor del av den kortsiktiga bindnigen är borta, dvs  så att verkliga beslut om kvalitativt annorlunda verksamhet kan fattas. För ett större industriföretag innebär detta att existerande maskinpark och teknisk kompetens i stort sett kan förnyas, och man brukar i dessa sammanhang räkna med 7-10 år som ”lång sikt”. För det svenska försvaret bestäms tiden dels av omsättningen av värnpliktiga, dels av den dyraste materielens livslängd, och det har bedömts att 15 år är en rimlig horisont för långsiktig planering (se Appendix 1). Då det gäller planering, både då beträffande lokalisering av boende och exempelvis vägar, järnvägar och broar måste man som lång sikt räkna med avsevärt längre perioder, kanske 40-50 år. Långtidseffekten av utbildning kan, i vissa avseenden, sägas sträcka sig över ett halvt sekel. Å andra sidan finns naturligtvis samhällsaspekter, exempelvis då det gäller värden eller preferenser, där förändringarna kan gå så mycket fortare att redan 2-3 år kan vara en lång sikt (även i den meningen att förutsägelser över längre tid kan förfalla helt meningslös).

Det bör slås fast att tidshorisonten för framtidsstudier svarar mot den bestämning som här har givits för långsiktighet: att väsentliga bindningar inte längre finns så att kvalitativa förändringar kan komma ifråga. Detta leder dock till att de ”naturliga” tidshorisonterna för olika sektoriella och partiella framtidsstudier blir olika.

I den förenklade systematik som ges här (i 23 och 24) indelas framtidsstudierna dels efter ”tillämpningsnärhet”, dels efter den aggregationsnivå eller sektor i samhället de arbetar på. Som framgår ovan är denna typ av indelning inte den enda möjliga. Den är inte heller den ”bästa” utan är vald för ett bestämt syfte, nämligen som bakgrund för diskussion och överväganden om organisation och inriktningen av framtidsstudier i Sverige.

Advertisements

~ by blombladivinden on April 2, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: