27. Legitimitet, öppenhet och demokratisk kontroll

27. Legitimitet, öppenhet och demokratisk kontroll (sid 20-21)

De allmänna utgångspunkter om framtidsstudierna och det demokratiska samhället som gavs i 21 kan nu konkretiseras.

De studier som skall ge planeringsunderlag (skikt 1) går i princip direkt in i planeringen (skikt 0). Den demokratiska legitimeringen kan alltså inte skiljas från den som gäller för planeringen själv. Då det är en fråga om planering för en i demokratisk ordning kontrollerad offentlig verksamhet kan i princip all rättfärdighet sägas vara uppfylld. Å andra sidan ligger i planeringens tunga karaktär en fara för expert-  och elitvälde. Starka och medvetet utformade demokratiska kontroller måste i många fall byggas in. För planeringsobjekt utanför direkt offentlig kontroll, t ex näringslivet, krävs uppenbarligen god insyn och starka styrmedel då väsentliga samhällsintressen, till exempel av lokaliserings- eller arbetsmarknadspolitisk art, berörs.

Studier av grundforskningskaraktär (skikt 2) har flera adressater: den tillämpade planeringsforskningen (skikt 1), vetenskapssamhället och den allmänna opinionen. Det viktigaste momentet för att upprätthålla öppenhet och demokratisk kritik är att kräva öppen publicering av alla resultat1.

De autonoma framtidsstudierna riktar sig i allmänhet direkt både till den vetenskapliga världen och till den allmänna opinionen och innebär i sig själv ett demokratiskt- kritiskt element. Att vidmakthålla ett brett spektrum av åsikter och synpunkter synes vara av vitalt samhällsintresse, som närmast får höra till kulturpolitikens område.

Till området metodik och teori (skikt ω) slutligen, skall bara fogas reflexionen att (planerings-, värderings-, utrednings-) metodik inte i allmänhet är så värdemässigt neutral som man föreställer sig. Metodiken i en studie kan, ofta utan de utredandes avsikt, styra resultaten i en viss riktning avsevärt mer än allmänt hållna utgångspunkter eller direktiv. Speciellt synes vissa typer av på lättfattliga sifferuppgifter baserad metodik ha en tendens att alltför snabbt ”ta över”, så att en obunden och saklig analys av hur problemet i själva verket ser ut aldrig kommer till stånd. En ”kritisk” metodikforskning torde därför ha stora uppgifter (se även kap. 7 och 8 )

1 Manmåste tyvärr konstatera att mekanismerna för informationsspridning är bristfälliga, och vissa tendenser är klart oroande: den opublicerade vetenskapliga litteraturen, i form av institutionsrapporter o dyl (”fugitive literature”), tillväxer medan tidskrifterna sackar efter. Svårigheterna att få del av aktuella resultat ställer både vetenskapliga och allmändemokratiska problem.

Advertisements

~ by blombladivinden on April 2, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: