55. Några väsentliga forskningsproblem – Människans biologiska integritet – Grundläggande livsmekanismer

Kort utdrag från Statens Offentliga Utredning SOU 1972:59 / Justitiedepartementet

55. Människan och hennes omgivning – några väsentliga forskningsproblem (sid. 87)

Man kan inte nog starkt understryka att all framtidsplanering som en avgörande utgångspunkt måste ha kunskaper om människan: som biologisk organism, som samhällsvarelse och som skapare av sina egna villkor. De kunskapsområden och forskningsbehov som vi söker beskriva i det här avsnittet är sådana, som belyser människan och hennes relationer till sin omgivning1.

Tyvärr avspeglas inte problemområdets vikt och betydelse i en fast och klar vetenskaplig begreppsbild och teoribyggnad (jämför sid. 00). Forskningen har, trots många verbala försäkringar om motsatsen, sin tyngdpunkt i materiella (naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska) problem. Den inventering vi försöker oss på i detta avsnitt handlar därför till stor del om försummade problem, i vissa fall även utnyttjad kunskap, och får med nödvändighet en mera resonerande karaktär än andra delar av texten.

Positiv och negativ kunskap

Ett kardinalproblem för kunskapen om människan är vad som kan kallas frågan om ”mänskliga konstanter” eller absoluta begränsningar: människa kan inte uthärda kemisk eller akustisk påverkan över en viss gräns, hon klarar inte av hur snabba omställningar som helst, vissa typer av social organisation (till exempel mycket stor trängsel) är väsensbetingat omöjliga. Samtidigt finns det mycket mer som tyder på att människan är oerhört flexibel. Med andra ord: människan har förmåga att anpassa sig till de egendomligaste förhållanden. Medan människans anpassningsförmåga är en styrka och tillgång när det gäller att akut överleva under svåra förhållanden, blir samma förmåga en riskfaktor, när den möjliggör ett accepterande av en utveckling, som står i strid med mänskliga värden. Man kan säga, att människans anpassningsförmåga utnyttjas i den kortsiktiga planeringen, men att detta i sin tur uppmuntrar till ett risktagande, som på längre sikt kan leda till svåra skadeverkningar.

Men det är också viktigt att, vid sidan av denna negativa kunskap, söka positiv kunskap om människan i hennes miljö – forskning med sikte på vad som är bra, stimulerande och utvecklande villkor för människor och metoder att skapa sådana förhållanden; begreppet livskvalitet sätts i centrum.

Om den ”negativa” kunskapen, den som avser risker och restriktioner, huvudsakligen kan sägas basera sig på objektiva vetenskapliga iakttagelser, gäller detta inte alls på samma sätt den positiva – om livskvalitet och önskvärda villkor. Sådan kunskap är uppenbarligen nära sammanvävd med politiska och ideologiska värderingar och utopier. Detta betyder inte, att den är tabu eller helt oåtkomlig för vetenskaplig forskning, men däremot att objektivitetsproblemet och värderingarnas roll blir oerhört betydelsefulla i ”positiv” framtidsinriktad forskning1.

Det skall också återigen påpekas, att enligt arbetsgruppens uppfattning grundläggande, generella kunskaper (om människan, om samhällsorganisation, om påverkansmekanismer) är en kunskapsbas av stor betydelse i framtidsstudierna – i många avseenden viktigare än studier, som mera omedelbart inriktar sig på framtida förhållanden.

Människans biologiska integritet  (sid.88)

Som biologisk varelse i ett modernt samhälle är människa utsatt för en rad påverkningar som förändrar henne, dels direkt, dels på lång sikt. En oavsiktlig men omfattande påverkan sker genom olika slag av miljögifter och överdoser av naturliga ämnen. Risker kan uppkomma på tre olika sätt:

a)      Direkt eller kortsiktigt (förgiftning, sjukdom)

b)      Långsiktigt, bland annat genom upplagring av främmande ämnen (DDT, strontium, kvicksilver) i kroppen

c)       Genetiskt, där man får varaktig förändring av arvsmassan.

Av uppenbara skäl har kunskapsläget beträffande a) förbättrats snabbare än beträffande b) och c). Det är därför dessa, i princip långsiktiga, påverkningar som bör prioriteras från framtidsforskningssynpunkter. Detta innebär svåra avvägningsproblem. Eftersom varje individ är unik och spännvidden i motståndskraft mycket stor, kommer en miljöbelastning som drabbar stora populationer att skada eller slå ut några även vid mycket låga doser. De som drabbas är dessutom i allmänhet människor, som är underpriviligierade även i andra avseenden än fysisk motståndskraft. Forskningen måste därför integrera humanbiologiska och  socialmedicinska aspekter.

Grundläggande livsmekanismer (sid.89)

Framstegen inom molekylärbiologi – i sin tur möjliggjorda av den höga upplösningen i elektronmikroskopi, röntgenkristallografi m m – antyder nya möjligheter till avsiktlig påverkan av människans mest grundläggande element: hjärnan och arvsmassan.

Forskningen inom området hjärnfunktion och beteende (brain and behavior research) syftar i första hand till att klarlägga arten och graden av de förändringar man kan åstadkomma med de olika metoderna och därmed informera om nya möjligheter att lindra mänskligt lidande samt nya risker för kontroll och modifikation av beteende mot människors vilja. Psykokirurgi, hjärnkirurgi med stereotaktiska instrument, gör det möjligt att med exakt lokaliserade ingrepp selektivt påverka psykiska funktioner. Metoden används kliniskt för att lindra smärta samt vissa typer av svåra psykiska störningar som är resistenta mot annan terapi.

Man känner nu också till vissa delar den kemiska och molekylära strukturen i hjärncellerna samt de nervösa överföringsmekanismerna. Hur effekterna på cellerna av dels kroppens överföringsämnen, dels vissa främmande ämnen (bland dem olika droger) uppkommer är nu i huvudsak känt. Direkt kemisk-biologisk manipulation av det centrala nervsystemet synes därför bli möjligt.

Något liknande gäller den genetiska substansen, kromosomerna. Man kan observera genetisk ”smitta”, genom virus, och kommer antagligen med svepelektronmikroskopi att kunna göra en total molekylärgenetisk karta av arvssubstanserna (”genetic mapping”). På den positiva sidan skulle dessa kunskaper bland annat ge möjlighet att bygga upp en förbättrad genetisk rådgivning. Samtidigt ställer den oerhörda problem, inte minst av genetisk natur1.

Advertisements

~ by blombladivinden on March 30, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: