45. Styrning och avstämning – långtidsutredningarna i perspektiv (makroekonomi)

SOU 1972:59 Att välja framtid / Justitiedepartementet

45. Styrning och avstämning – långtidsutredningarna i perspektiv (s. 58-59)

Det mest ambitiösa försöket att skapa ett brett planeringsunderlag i Sverige har gjorts av långtidsutredningarna. De bildar därför (trots att de inte är “långsiktiga” i vedertagen mening, se nedan) en viktig utgångspunkt i en diskussion om framtidsstudier i Sverige. De utgör nämligen den äldsta, och under lång tid den enda, ansatsen till en bild över hela samhällets utveckling, låt vara ur en speciell “tillväxtekonomisk” synpunkt.

Den första långtidsutredningen (LU) upprättades 1948 efter framställningar från samarbetsorganisationen OEEC. Liknande framställningar riktades till flertalet västeuropeiska länder, och i dessa kom ungefär samtidigt ett motsvarande planeringsarbete i gång. Kravet på sådan planering hade ställts upp i samband med Marshall-hjälpen till Europas återuppbyggnad efter andra världskriget. Bruttonationalprodukten (BNP) blev i detta sammanhang ett internationellt instrument för att mäta tillväxttakten och dessa förändringar från år till år. Fördelningspolitiska synpunkter – så divergerande i olika länder – har i dessa jämförelser inte kommit att tillmätas någon betydelse.

Den senaste LU publicerades i slutet av år 1970 . Den bygger på data  som genom enkäter insamlats från olika statliga myndigheter, kommuner och näringslivet. För de offentliga myndigheterna avser data väsentligen framskrivning av effekterna av redan fattade beslut, ingen ny planering. Underlaget sammanställs och bearbetas – för data gällande olika industrisektorer sker detta genom Industrins Utvecklingsinstitut (IUI) – och lämnas sedan återigen ut till uppgiftslämnarna för kommentarer. Man har sålunda en enkel form av dialogförfarande, som har viss släktskap med den franska indikativa planeringen (se 33). Data sammanförs och analyseras med hjälp av en ekonometrisk totalmodel av input-output-typ (innefattande 28 sektorer, 85 ekvationer och 200 variabler), men även verbala sammanfattningar och bedömningar spelar en betydande roll. Förfarandet ställer en rad intressanta metodiska problem. Långtidsutredningen avser att fylla väsentligen två funktioner i det svenska samhället:

– Ge statsmakten underlag för vissa politiska beslut av makroekonomisk karaktär (investeringsvolym, betalningsbalans, sysselsättning m m) I denna funktion är LU ett underlag för planering av “egen verksamhet” om hela den svenska ekonomin betraktas som planeringsobjekt.

– Ge olika aktörer (industribrancher och förtag, statliga organ, kommuner) information om existerande planer och bedömningar hos andra aktörer. Därigenom nedbringas osäkerheten för viktiga delar av respektive verksamhetsområdes omgivning. I denna funktion spelar LU alltså rollen av en omgivningsstudie, gemensam för många planeringssubjekt.

Advertisements

~ by blombladivinden on March 24, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: